Pilbågen i siffror

Det förekommer massor av siffervärden kring compoundbågar så vilka är viktiga och vad betyder de? Vi tar en snabb genomgång här och fördjupar oss i sifferexercisen längre fram. Viktiga siffror är draglängd och dragstyrka, de måste vara anpassade efter skytten – annars blir det mycket svårt att skjuta bra. Se detta som en ordlista och en enkel förklaring. I senare artiklar kommer jag att gå på djupet med de olika egenskaperna.

 

Draglängd

Draglängden är hur långt du drar bågen. En compound har en specifik draglängd – det går att dra ut strängen till ett stopp. Du skall dra till stoppet, där blir det lättare (inte så tungt) att hålla bågen. Stoppet gör också att du får samma kraft vid varje skott, pilarna går lika fort.

Draglängden mäts från nockläget till djupaste (innersta) punkt på greppet när strängen är i fullt uppdrag. Till detta mått läggs 1,75 tum enligt standard från AMO. Draglängden mäts normalt i tum. Någon ”normal” draglängd finns inte utan beror på skytten – barn, vuxen, kort, lång etc. Bågar för vuxna säljs ofta i draglängderna 24-31 tum.

Drawlength

 

Dragstyrka

Dragstyrkan är maximala kraften som behövs för att dra bågen. Dragstyrkan mäts i pund (Pound/lb) (1 pund = 0,454 kg) Kraften varierar med hur långt bak du drar strängen (se dragkurva), det blir tyngre ju mer du drar bakåt för att längst bak bli lätt.

Dragstyrkan beror av bågen konstruktion och lemmarnas styvhet samt hur långt lembulten är åtdragen. En del pilbågar kan ställas inom ett mycket stort spann tex 10-70 pund andra är mer begränsade och kan endast ställas inom ett 10 punds intervall.

Innan man har tekniken för att skjuta bör man ha en lätt båge, cirka 40 pund för vuxen man. När man har tekniken kan man skruva åt bågen eller byta till en tyngre. 60 pund är max dragkraft för bågskyttetävling och 70 pund är en vanlig dragstyrka på jaktbågar. Observera att för jakt räcker betydligt lägre dragkraft – 40 pund är fullt tillräckligt för jakt på tex rådjur eller vitsvanshjort.

Stränghöjd

Stränghöjden är avståndet från strängen i vila till greppets djupaste (innersta) punkt. På compoundbågar är stränghöjder mellan 5 och 8 tum vanliga. Låg stränghöjd kan ge en båge som är svårare att skjuta bra med samtidigt som låg stränghöjd ger längre powerstroke och därmed mer fart i pilen. För att få en båge som är lätt att skjuta med rekommenderas 7 tum i stränghöjd. Dock tenderar moderna bågar gå mot 6 tum utan att förlora alltför mycket av ”lättskjutandet”.

Braceheight

 

IBO hastighet

IBO står för International Bowhunting Organization (www.ibo.net) en internationell organisation för bågjakt och bågskytte (3D). De har en standard för att mäta hastigheten på en pilbåge så att man skall kunna jämföra olika bågar. Pilbågen skall ha 70 pund dragstyrka, draglängd på 30 tum och en pil som väger 350 grain (22,68 gram). Hastigheten mäts framför pilbågen. Tillverkaren har vanligen trimmat pilbågen för att uppnå maximal fart under detta test, det innebär tex att ingen peep är monterad (saker på strängen kostar fart). En del tillverkare är lite ”duktigare” än andra på att mäta höga hastigheter på sina bågar så helt jämförbart är det inte.

En modern compoundbåge för jakt har ofta en IBO hastighet på 300-360 fps (foot per second) eller runt 90-100 m/s (1fps = 0,3 m/s). Du kan inte förvänta dig att uppnå dessa hastigheter med din uppsättning av båge och pil. Du kanske har en kortare draglängd, tyngre pil och tillbehör på pilbågen som sänker hastigheten. Normala hastigheter på jaktbågar (compound) kan vara 250-310 fps.

AMO hastighet – vi nämner här en annan standard för att mäta hastighet. AMO används sällan nu för tiden då den redovisar lägre hastigheter vilket säljer sämre… AMO mäter på 60 pund, 30 tum och pilvikt 540 grain. Så AMO och IBO är olika sätt att mäta och kan inte jämföras.

 

Axel till Axel längd (ATA/A2A)

Avståndet mellan kammarnas axlar är A2A. Det anses att en lång axel-till-axel längd är mer förlåtande (lättare att skjuta bra med) än en kortare. Detta är en parameter där man hittar skillnader mellan tävlingsbågen som skall träffa extremt bra = lång A2A kontra jaktbågen som skall vara lätt och kunna manövreras i skogen eller i ett gömsle = kort A2A.

En jaktbåge med kort A2A har upp till 31 tum medan en jaktbåge med lång A2A ligger runt 33-36 tum. En tävlingsbåge ligger ofta mellan 33-40 tum.

Observera att även draglängden spelar in, kort draglängd innebär ofta en kort A2A utan att skjutbarheten påverkas negativt.

Blanda inte ihop A2A med fysisk längd!

Fysisk längd

Fysisk längd är pilbågen maximala avstånd mellan ytterändarna när bågen befinner sig i vila (ej dragen).  Axel-till-axel plus kammens längd utanför axeln ger den fysiska längden. Moderna compoundbågar har de senaste åren fått större och större kammar vilket påverkar fysisk längd även om A2A är samma.

Utöver vad som sagts om A2A så har fysiska längden i stort bara en betydelse – får du ner bågen i din väska?

 

A2A

Vikt

Hur mycket väger pilbågen? Vikten i tillverkarens broschyr är alltid ren pilbåge utan tillbehör. En lätt pilbåge är bättre att bära och snabbare att manövrera. Den tyngre pilbågen upplevs ofta som stadigare och skjuter bättre och tystare. De lättaste compoundbågarna har stockar av kolfiber. En lätt jaktbåge väger ner mot 3 pund (1,4kg) medan en tung (normal?) väger drygt 4 pund (2 kg). Tillbehör ökar vikten med 1-2 kg till.

Dragkurva

Genom att mäta kraften det krävs att dra strängen kontinuerligt under draget så får man fram en kurva med dragkraften som funktion av draglängden. Av intresse är hur snabbt dragkraften växer till, en brant kurva är svårare att dra än en flack lutning. Man vill helst ha en ”jämn” mjuk kurva med bara en topp, om kurvan går upp och ned flera gånger så upplevs bågen som besvärlig att dra.

Dragkurvan kan presenteras som två spegelvända kurvor där den högra representerar dragkraften under skottet. Den högra kurvan är alltid lite lägre (lägre energi) än den vänstra (uppdraget) på grund av energiförluster i konstruktionen. En modern compoundbåge är ett av de mest energieffektiva mekaniska system som människan uppfunnit.

Ytan under kurvan (integralen) motsvarar den lagrade energin i bågen. Större yta – mer energi – mer fart på pilen. Kostnaden för att få stor yta är brant lutning på dragkurvan. Mer om detta senare.

Drawforce

 

Powerstroke

Powerstroke eller slaglängd är den längd där strängen ger energi till pilen. Grovt räknat draglängd minus stränghöjd. Förklarar varför längre draglängd ger högre hastighet på pilen. Dragkurvan är dock ett bättre mått på energin i bågen då dragkurvan tar hänsyn till kammarnas konstruktion.

Let-off

När en compoundbåge dras maximalt till sitt dragstopp så sjunker behovet av dragstyrka för att hålla bågen spänd. Detta kallas för dalen (valley) i dragkurvan. Hur mycket som dragstyrkan sjunker anges i procent och kallas för let-off, avlastning. Vanliga värden är 65-85%.

Det innebär att en båge med 75% let-off och maximal dragstyrka på 70 pund endast kräver en kraft av 17,5 pund för att hålla den i fullt draget läge.

Låg let-off anses ge bättre skytte med ett bättre släpp av strängen medan hög let-off är bättre för jägaren som står med dragen båge en längre stund i väntan på att bytesdjuret skall presentera en skottchans.

Kam karakteristik

Kamsystemets utformning avgör hur dragkurvan ser ut. Brant eller flack, lång tid på max belastning eller kort, djup och bredd på dalen med mera. Man talar om hård eller mjuka kammar, ibland kallas det aggressiva kammar. Hård(aggressiv) kam ger en brant kurva och vice versa.

Dal – bredd/djup

Dalen är det område på dragkurvan där dragstyrkan sjunker. Djup dal innebär en hög let-off. Bred dal betyder att skytten kan ”krypa”, släppa fram strängen lite grann, utan att dagstyrkan blir hög och rycker strängen ur händerna.

Ljudnivå

Vid jakt är det av intresse att ha en så tyst pilbåge som möjligt. Man vill inte att bytesdjuret skall höra när man skjuter för då finns risken att djuret reagerar och hinner påbörja en rörelse och pilen tar sämre. Dessutom är en ljudlig båge oftast en vibrerande båge och tvärt om. Vibrationer vill man inte ha då de kan försvåra skyttet.

Ljudnivån mäts i dB. Tillverkarna av pilbågar publicerar sällan värden på ljudnivå och tidningar som testar kan använda olika typer av ljudmätare vilket gör jämförelser svåra. Min erfarenhet är att det så gott som alltid är tillbehören som är orsaken till buller, koger är oftast den stora boven eller sikte, pilhylla eller kamerafäste.  

Vibrationer

Se även ljudnivå och rekyl. Vibrationer kan mätas men beskrivs oftast i subjektiva termer (hur de upplevs av skytten). Vibrationer hänger ihop med ljudnivå vilket är främsta skälet till att man eftersträvar låg vibration i bågen. Kraftiga vibrationer påverkar skjutupplevelsen och gör det svårare att skjuta bra. Pilen och därmed precisionen kan påverkas negativt av kraftiga vibrationer.

En dåligt konstruerad båge med vek stock kan ge vibrationer annars så är en trolig orsak till vibrationer lösa delar på pilbåge eller tillbehör.

Rekyl

Rekyl är en framåtriktad kraft som uppstår när lemmarna fjädrar ut vid släppet av pilen. Moderna compoundbågar har lemmar som är parallella, det innebär att rekylen från ena lemmen motverkas av den andra lemmen och skytten upplever en båge utan rekyl.

Låg rekyl är önskvärt då det blir lättare att skjuta bra då.